there was a time when my world was filled with darkness, darkness, darkness.

sitter i soffan, insvept i täcket, med rullgardinen nere och lampan släckt. dricker mjölk och lyssnar på musik. det är ganska fint. en gång i tiden hatade jag mörkret, jag antar att jag försökte kompensera för mörkret inom mig genom att alltid ha det ljust omkring mig, jag antar att jag var rädd att jag alldeles skulle gå vilse i allt mörker annars. men när ljuset flyttade in i mig slöt jag fred med mörkret utanför. för inte ens i det svartaste och mest kompakta mörker går man vilse om man bär ljus inom sig.

happy up here - röyksopp